Är det någonting jag gillar så är det introt till Forever now live. Det är så galet bra och jag har gått runt och haft det på huvudet i flera dagar nu. När jag blundar så ser jag Tom framför mig när han står där uppe på scenen och börjar spela. Varje liten rörelse. Och efter det Bill´s skrik. WAÅA!
Jag längtar verkligen tillbaka till konserterna. Jag tror nog aldrig att jag har vart så lycklig och jag har inte hunnit förstå att jag ska få se dom live igen, en gång till om bara 14 dagar...

Just nu har jag så mycket att tänka på och att göra. Det känns som om jag aldrig riktigt slappnar av och jag blir bara stressad och irriterad på allt och alla. Det blir väl bättre snart antar jag.